Medicin, vård och hälsa
Publicerad: 2008-09-22 11:28

Stora Fernströmpriset till norskt forskarpar

Att djur kan hitta tillbaka till bra matställen, och att vi själva inte går vilse på vägen till affären och sedan tillbaka hem, beror på att hjärnan kan lagra information om positioner i rummet. Men var görs detta, och hur fungerar dessa inre kartor? Om detta forskar Edvard och May-Britt Moser vid Kavli Institute for Systems Neuroscience vid Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet i Trondheim. De får nu dela på Fernströmstiftelsens stora Nordiska pris på 1 miljon kronor.

Skeppsredare Eric K. Fernströms stiftelse har sin bas vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Professorerna Edvard och May-Britt Moser får årets stora pris för "sina banbrytande studier av de mekanismer i hjärnan som bestämmer vår position i rummet."
Paret Mosers forskargrupp har visat att våra inre kartor skapas i en del av hjärnbarken kallad entorhinal cortex. Det var ett fynd som när det kom väckte stor internationell uppmärksamhet.

I entorhinal cortex lagras lägesanvisningarna i form av ett trekantsnät av en speciell sorts celler, som aktiveras enligt ett raster uppbyggt av trianglar. Detta generella system kan tillämpas för att bygga upp ett oändligt antal enskilda kartor, eftersom varje cell kan ingå i många olika trekantsnät.
Förutom de s.k. gridceller som visar läge, så har paret Moser också funnit andra nervceller som är aktiva när det gäller att visa riktning och hastighet. Dessa tre komponenter ger allt som behövs för att vi ska kunna orientera oss i rummet.
En annan del av hjärnan, hippocampus, har också med positioner i rummet att göra. Enligt Edvard och May-Britt Moser har hippocampus hand om de minnen som är knutna till olika platser. Nästan alla händelseminnen är anknutna till en viss plats, och det är cellerna i hippocampus som aktiveras när vi besöker – eller bara tänker på – den aktuella platsen.

Kavli Institute for Systems Neuroscience är världens fjärde Kavli-institut för neurovetenskaplig forskning, och har dessutom utnämnts till ett av Norges "Centra för framstående forskning". Dess forskning ökar inte bara den allmänna kunskapen om hjärnans mekanismer, utan kan också tänkas ligga till grund för framtida diagnos och behandling av t.ex. Alzheimers sjukdom. Edvard och May-Britt Moser hoppas också att studierna av lokalsinnet, som är en relativt enkel förmåga, kan ge ledtrådar till hur hjärnbarken arbetar också med andra uppgifter.

Kontakt
Edvard Moser nås på tel 0047-73-598278, edvard.moser@cbm.ntnu.no
May-Britt Moser nås på tel 0047-73-598294, maybm@cbm.ntnu.no
Hemsida: www.cbm.ntnu.no

Kl 13 (ca), bilder på pristagarna publiceras på:
http://www.med.lu.se/genvaegar_foer_media/fernstroem

Fördjupad artikel