Medicin, vård och hälsa
Publicerad: 2010-02-05 13:20
Att havre kan sänka blodets kolesterolhalt har forskarna vetat ett tag. Men gäller det oavsett hur havren behandlats i olika livsmedelsprodukter? Och varför varierar den kolesterolsänkande effekten mellan olika människor? Ny forskning från Lunds universitet gör det möjligt att svara på dessa frågor.
Kärlfysiologen Kristina Andersson har i en av studierna i sin avhandling undersökt om havrekli påverkar åderförfettningen hos möss. Alla mössen i studien fick en fettrik diet, men somliga möss fick dessutom ett tillskott av havrekli. Denna grupp visade sig ha 40 procent lägre halter av kolesterol i blodet och mindre spår av inflammation i blodet och kärlväggen. Havrekli-mössen hade dessutom färre och mindre plack (ansamlingar av fett och döda celler som kan lossna och täppa till blodbanan) i sina kärlväggar.
Ett av lundaforskarens mÃ¥l var att utveckla en âmusmodellâ, en typ av försöksdjur som livsmedelsindustrin kan använda för att testa effekten av olika havreprodukter. Därför tyckte hon det var intressant att tvÃ¥ olika sorters möss visade sig reagera olika pÃ¥ havrebehandlingen. Den ena sorten svarade pÃ¥ önskat sätt med sänkta nivÃ¥er av kolesterol i blodet, medan den andra sorten inte reagerade alls. ÃndÃ¥ var inga av mössen genmanipulerade, och de tillhörde frÃ¥n början samma mus-stam.
â Skillnaden var att de kom frÃ¥n olika uppfödare, som fött upp dessa möss i mÃ¥nga Ã¥r. Därför har mössen troligen utvecklat bÃ¥de olika bakterieflora i tarmen och smÃ¥ genetiska skillnader som kan ha betydelse för om de fÃ¥r sänkt kolesterol när de äter havre, säger Kristina Andersson.
Ãven människor reagerar olika pÃ¥ att äta havre: somliga fÃ¥r sänkt kolesterolhalt, andra blir mindre pÃ¥verkade. Om man kan förstÃ¥ vad det är som orsakar skillnaden mellan de olika grupperna möss, sÃ¥ har man därför ocksÃ¥ möjlighet att förstÃ¥ skillnaden mellan olika människor â och kanske designa havreprodukter som är nyttiga även för dem som annars inte pÃ¥verkas av att äta havre.
Kristina Andersson äter själv havregrynsgröt då och då.
â Havregryn är en fullkornsprodukt som innehÃ¥ller bÃ¥de fettlösliga vitaminer, proteiner och fibrer. Därför är havre nyttigt pÃ¥ flera sätt, även för den som eventuellt inte fÃ¥r sin kolesterolhalt sänkt av ett havretillskott, säger hon.
Avhandlingen heter âCholesterol-lowering and anti-atherogenic effects of oats in miceâ och lades fram den 18 december och presenterades vid ett seminarium i Lund den 4 februari. En engelsk sammanfattning finns pÃ¥ www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1510169. Kristina Andersson träffas pÃ¥ 046-2224575 eller 073-9513504, e-post
Kristina_E.Andersson@med.lu.se